Motorcykeltaxichauffören
Phu tar mig till
Sam Montain utanför den lilla gränsstaden
Chau Doc i sydvästra Vietnam. För buddhister är berget en helig plats, hit vallfärdar man till de tempel som ligger likt kostliga smycken i dalen och längs de vackert böljande bergssidorna. Här vävs buddhistiska influenser från China, Indien, Tibet, Vietnam och Kambodja samman i en brusande unison tempelsång. Att vandra de 183 trappstegen rakt upp i skyn till
Phuoc Dien Tu, Grottpagodan,
är en mäktig upplevelse
. På platån har jag dessutom en vidunderlig utsikt över till grannlandet Kambodja. Ljudet från munkarnas vindspel smeker öronen, det vackrast klingande vindspelet
ever (jag har förstås min lilla bandare till hands och tejpar klangerna som ackompanjeras av en handfull munkar dukandes upp sin lunch på bordet alldeles bredvid spelet. Det
kan bli en originell ljudmix).
 |
Är det inte Elton John som ligger där i templets näckrosdamm? |
|
|
|
En annan central helgedom är
Lady Xu´s Pagoda. Bredvid tanttemplet finns ett stort hus i flera våningar med den heliga gamla damens alla fantastiska klädedräkter, huvudbonader och guldsmycken. Två gånger i månaden tar byborna ut sin lady från pagodan, klär henne i festkläder och för henne i procession längs huvudgatan. Att Ladyn är folkkär är svårt att missa, templet är sprängfyllt med människor i alla åldrar. En intensiv och folklig stämning råder mitt bland alla djupt innerliga böner, offergåvor och kommers. Tyvärr tillåts ingen fotografering.
 |
Överst: Är det optikernas egen gud, månntro? Eller rent av Dalai Lama? Under: Bergman i Viet Cong-Outfit med ett soldisigt Kambodja i fonden. |
I morgon kliver jag ombord på kambodjabåten i Chau Doc som tar mig uppför Mekongfloden till
Phom Penh, huvudstaden i Kambodja. Färden tar fem timmar om nu passkontrollen fungerar. Under de snart två och en halv månad jag häckat i Vietnam, har jag hört åtskilliga historier om den kambodjanska gränspolisen. Allt från falska tullstationer till märkliga försäkringar och tilläggsavgifter som sen visat sig fejkade. Nu ska man ju inte tro på alla skrönor som ivriga backpackers förmedlar, men faktum är att Kambodja är ett av världens mest korrupta länder. En nation som har fått utstå svåra umbäranden, ett land som förlorade allt och är under uppbyggnad. Jag ser fram mot att få kontakt med dess invånare, de stolta
Khmererna. En ny fas av resan tar vid.