Jag älskar järnvägar. Och i Battambang får jag mitt lystmäte vad rälsresor beträffar.
Bambujärnvägen är förstås ett turistjippo, men ett trevligt sådant. En gång i tiden, innan Röda Khmerernas skräckvälde, bands landet samman av en järnvägslinje från Sihanoukville vid kusten via Phnom Penh till Thailand. Av järnvägen återstår i dag bara sträckan Battambang - Thailändska gränsen. Rälsen trafikeras med enkla bambuflak på hjul, passagerarutrymmet har måttet av en ordinär dubbelsäng. Eftersom banan är enkelspårig lyfts vagnarna av spåret vid de många mötena. Regeln är att den vagn som har minst antal passagerare lyfts av banan för att den mötande vagnen ska kunna passera.
 |
| Tågmöte på bambujärnvägen. |
Färden går på extremt ojämna räls med hackiga, oregelbundna skarvar. Eftersom sittflaket är beläget ett fåtal centimetrar ovanför hjulen blir åkupplevelsen total! Jag har tågnjutit i glassiga restaurangvagnar i Italien, pustat ut på ånglok i Mariefred, stressat i tunnelbanan i New York och Paris, rälsroat mig genom Tyskland och Holland, sovit på ett snigeltåg i norra Vietnam, färdats på riskfyllda bergbanor i Österrike och, inte minst, varit på dåligt humör på pendeln mellan Järna och Stockholm. Men
inget går förstås att jämföra med bambujärnvägen i Battambang!
Den timslånga resan tar mig till risodlingar, små byar med hus på styltor, brunmelerade fiskevatten, fält med betande kor och vattenbufflar. Framme vid slutdestinationen finner jag en by utslagen på grund av det nyligen nedlagda tegelbruket. Barn som borde vara i skolan flockas kring oss resenärer och försöker sälja enkla halsband och annat krimskrams. Fattigdomen och desperationen gör mig ont, jag har hittills inte hittat någon bra strategi för att hantera frågan
Vad kan, eller bör, jag ge tillbaka till Kambodja?
 |
| Tegelbruket nedlagt, ägaren försvunnen. |
På alla kartor finns en järnväg från kusten i söder till thailändska gränsen i norr inritad. När jag kollar saken finner jag att den nya järnvägen skulle ha stått klar 2013, det senaste budet är 2018. Den dag nya banan blir verklighet är det också adjöss med bambutåget. Synd även om jag nog aldrig skulle fixa att åka den nuvarande sträckningen fullt ut ända till thailändska gränsen. En skakig resa på 110 kilometer från Battambang.
